Riskhantering: hur bidrar andra viktiga områden inom ISMS?

Informationssäkerhetsriskhantering missförstås ofta som ett projekt som uppdateras en gång om året. I själva verket är riskhantering kärnan i informationssäkerhetsarbetet och överlappar många relaterade aktiviteter.

När ditt informationssäkerhetshanteringssystem eller ISMS är aktivt i drift genererar det ständigt riskrelaterade indata, beslut och åtgärder. Detta gäller även om de inte alltid betecknas som ”riskhantering”. Incidenter, förändringar, revisioner och förbättringar påverkar alla hur risker bör förstås och hanteras. Nyckeln är att koppla samman dessa punkter.

Hur ISMS fungerar i praktiken för riskhantering

När riskhantering behandlas isolerat blir den snabbt föråldrad och kopplad från verkligheten. När den kopplas till det dagliga ISMS-arbetet förblir den aktuell och meningsfull. Många organisationer gör redan mycket som stöder riskdrivet tänkande, men de återför inte alltid den informationen till riskhanteringen.

Riskhantering är inte en separat aktivitet som existerar vid sidan av ISMS-arbetet. Den är en central del av det. De flesta ISMS-processer bygger antingen på riskförståelse eller genererar information som bör påverka riskbedömningarna.

Ett välfungerande ISMS skapar kontinuerlig input för hantering av informationssäkerhetsrisker. Detta sker inom flera viktiga områden:

🚨 Incidenthantering: verkliga signaler om dina risker

Incidenter och tillbud visar vilka risker som faktiskt uppstår i praktiken. De ger konkreta bevis på vad som kan gå fel, hur ofta det händer och vilka konsekvenser det får.

När incidenter analyseras på rätt sätt bör de leda till uppdaterade riskbedömningar. Om incidenter hanteras isolerat hamnar riskbedömningarna snabbt efter i förhållande till verkligheten. Incidenthantering är en av de mest värdefulla verklighetskontrollerna för riskhantering.

🧩 Kontinuitetsplanering: förstå konsekvenserna när något går fel

Kontinuitets- och resiliensplanering bygger på riskförståelse. Konsekvensanalyser hjälper till att klargöra hur allvarliga olika scenarier egentligen är och vilka störningar som har störst betydelse.

Testning av kontinuitetsplaner avslöjar ofta skillnader mellan förväntad och faktisk påverkan. Dessa resultat bör återföras till riskbedömningarna för att hjälpa till att förfina påverkan och prioriteringar. Kontinuitetsplanering omvandlar abstrakta risker till konkreta, affärsrelevanta scenarier.

🔀 Förändringshantering: risker uppstår när organisationen förändras

Varje förändring medför nya risker. Nya system, leverantörer, tekniker och arbetssätt påverkar alla riskbilden.

Förändringshantering ger naturliga tillfällen att identifiera nya risker eller omvärdera befintliga. När riskhantering inte är kopplad till förändringsprocesser hamnar riskerna efter i förhållande till verkligheten och upptäcks först senare genom incidenter eller revisioner.

🛡️ Compliance management: struktur och krav för riskhantering

Alla viktiga standarder, direktiv och lagar kräver riskhantering för informationssäkerhet. Efterlevnad ger struktur och konsekvens, men definierar inte vilka risker som är viktigast:

• ISO 27001:2022 – Kräver kontinuerlig identifiering, bedömning och hantering av informationssäkerhetsrisker som kärnan i ISMS.
• NIS2 – Kräver åtgärder för hantering av cybersäkerhetsrisker, inklusive riskanalys, förebyggande åtgärder och riskkontroller i leveranskedjan.
• DORA – Tillämpar riskhantering inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) för identifiering, skydd, respons och återställning för finansiella enheter.
• Cyber Resilience Act (CRA) – Kräver riskbedömningar av cybersäkerhet under hela produktens livscykel innan den släpps ut på marknaden.
• GDPR – Tillämpar en riskbaserad strategi för dataskydd, inklusive obligatoriska konsekvensbedömningar för behandling av högriskuppgifter.

Revisionsresultat och brister i efterlevnaden ger värdefull information för riskhanteringen. Samtidigt bör riskhanteringen styra hur efterlevnadskraven implementeras. Att följa reglerna innebär inte automatiskt att man är säker, men god riskhantering stödjer båda delarna.

📚 Övriga ISMS-delar: kontinuerlig input som håller riskerna aktuella

Många andra ISMS-aktiviteter förfinar kontinuerligt riskförståelsen. Tillgångshantering hjälper till att klargöra vad som behöver skyddas och hur kritiskt det är. Sårbarhetshantering visar var kontroller misslyckas i praktiken. Hotmodellering förbättrar förståelsen för troliga attackvägar och sannolikhet. Kontrollförstärkning sker ofta där riskerna är högre.

Tillsammans formar dessa aktiviteter både inneboende och kvarvarande risker och bidrar till att riskhanteringen förblir verklighetsbaserad.

Att driva ditt ISMS förbättrar din riskhantering

Ett ISMS stöder endast riskhantering om det används aktivt. När processer som incidenthantering, förändringshantering, kontinuitetsplanering och kontinuerlig förbättring genomförs i praktiken (och inte bara dokumenteras) genererar de kontinuerligt information om verkliga risker.

Ju mer aktivt ditt ISMS används, desto bättre blir din riskhantering. Riskerna hålls aktuella eftersom de baseras på incidenter, förändringar, revisioner och det dagliga säkerhetsarbetet. Prioriteringarna blir tydligare eftersom riskbesluten baseras på verkliga signaler istället för antaganden.

När ISMS-arbete och riskhantering kopplas samman medvetet upphör riskhanteringen att vara en statisk övning. Den blir istället ett kontinuerligt sätt att förstå vad som kan gå fel och besluta hur man ska reagera som en del av den normala informationssäkerhetsverksamheten.